 |
| En av sjöns vackra Vulgator tar det lungt i solskenet. |
Vi kom iväg till sjön runt kl. 16, Jag, Sebastian "SeaBass" och Richard F. och precis då hade vi "turen" att stöta på regn, inte mycket alls, lite duggregn bara, men häromkring kan några få regndroppar bli till rena monsunen.
Vi alla höll tummarna när vi gick stigen ut mot sjön och hoppades på att regnet skulle hålla sig borta denna eftermiddag/kväll. Då hade vi tur däremot, dropparna slutade falla från skyn
och jag såg direkt ett 50 tal dagsländor som dansade i ovanför träden intill sjön och allt kändes bra.
och jag såg direkt ett 50 tal dagsländor som dansade i ovanför träden intill sjön och allt kändes bra.
Färdigriggade gick vi ner till vår underbara öringpärla och spanade efter vak.
I ögonvrån fick jag syn på något som störde den lugna ytan knappt 1 meter från land. Jag ber SeaBass hålla koll ditåt öringen vakat ifall den visar sig igen medans jag försiktigt smög bort i skogen. När jag började närma mig vattnet hade fisken slutat vaka, hade jag, trots att jag smög som en ninja, lyckats skrämma den?
Ett par minuter senare vakar den på samma plats och lämnar en långt ihållande virvel på ytan. Det är ofta ett bra tecken på att det är en fin fisk.
Jag var snabb på att få ut min nybundna vulgata till fisken som bara några sekunder senare går upp och tar flugan utan att tveka. När jag gjort mothugg och krokat öringen drar den en hetsig rusning ut mot djupet med hoppet om att bli fri och efter en stunds bråkande med fisken låg den tillslut säkrad i håven för att krokas av och fotas snabbt innan den fick friheten åter.
Jag var snabb på att få ut min nybundna vulgata till fisken som bara några sekunder senare går upp och tar flugan utan att tveka. När jag gjort mothugg och krokat öringen drar den en hetsig rusning ut mot djupet med hoppet om att bli fri och efter en stunds bråkande med fisken låg den tillslut säkrad i håven för att krokas av och fotas snabbt innan den fick friheten åter.
 |
| En riktigt stark & vacker "vulgataöring"! |
Richard fiskar på igen och direkt drog han på en öring på torrflugan. En fisk av den mindre sorten som vi fått många av tidigare, vi vill åt dom stora men "en öring är en öring och en torrflugefångad öring är så mycket bättre!"
Vi går vidare och på nästa plats går jag ner mot vattnet för att kasta på en fisk längre bort när jag ser ytterligare en fin öring vaka nära land, denna var dock utav bättre kaliber än den jag precis landat.
På grund utav fiskens position hamnade jag inte på världens lättaste plats att kasta ifrån men fick ut flugan mot den vakande fisken direkt med lite tur.
Det tog inte många sekunder, "splaschplasboom", mothugg, och fisken vände sig i ytan några gånger och tryckte sedan neråt utav bara helv...,
"PANG" sa det bara så flög fluglina och tafs tillbaka, tyvärr utan fluga..
På grund utav fiskens position hamnade jag inte på världens lättaste plats att kasta ifrån men fick ut flugan mot den vakande fisken direkt med lite tur.
Det tog inte många sekunder, "splaschplasboom", mothugg, och fisken vände sig i ytan några gånger och tryckte sedan neråt utav bara helv...,
"PANG" sa det bara så flög fluglina och tafs tillbaka, tyvärr utan fluga..
Mitt glädjerop från den förra öringen hördes nog långt, men ja, nu var det tyvärr andra bullar och det hördes förmodligen till grannlandet Danmark! Jag skakade, adrenalinet pumpade som bara den och jag kände mig bokstavligt talat tom. Hände detta precis? Var det en så pass fin öring som tagit min fluga och sedan TAGIT min fluga?!
Tomheten fylldes dock igen utav glädjen från första fisken, varför förstöra en bra dag, tappat fisk har man gjort förr och sen är det ju dessutom som man brukar säga "gött att bara vara ute".
 |
| Ephemera Vulgata reflektioner i öringsjön. |
Några minuter passera och en till öring av bra storlek börja vaka längre ut, ibland var den väldigt nära land men den ville helt enkelt inte ha mina flugor trots ca 1h fiskande.
Jag bytte fluga från en vulgata dun till en cdc spent spinner och fisken vaka inom kastavstånd när jag skulle lägga ut första kastet med spinner imitationen. Jag visste hur fisken skulle röra sig efter all den tiden jag spenderat med den fisken så jag la ut flugan framför vaket och den går upp omedelbart, spöt gungade bra när öringen kämpade men tyvärr tappade jag den fisken med.
I samma stund kom regnet med ett kort uppehåll, då när vaken avtagit helt, sista Vulgatan lämnat ytan lyckas jag lura en liten öring som dessutom var den sista jag såg vaka. Regnet fortsatte och fortsatte så vi bestämde oss för att vi var nöjda där och begav oss hemåt och mot värmen.
I samma stund kom regnet med ett kort uppehåll, då när vaken avtagit helt, sista Vulgatan lämnat ytan lyckas jag lura en liten öring som dessutom var den sista jag såg vaka. Regnet fortsatte och fortsatte så vi bestämde oss för att vi var nöjda där och begav oss hemåt och mot värmen.
Mvh, Michael
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar